Fullt upp
Nu har vi det verkligen fullt upp. Vi jobbar om varandra i princip, igår hann vi äta och sen skulle jag fara. Båda kom hem efter 21. Gissa vad som blir lidande när man har fullt upp? Jo, städning! Tänk att den ska ta så pass mycket tid att man knappt hinner med sånt. Vi skulle verkligen behöva en städerska. ;) Idag innan jobbet hann jag faktiskt påbörja städning. Som tur är. Har ju tänkt åka till Happis imorgon och man har ju lite dåligt samvete om man drar iväg och lämnar huset stökigt.
Annars så börjar jag komma igång med mina promenader igen i takt med att hösten kommer insmygandes. Tycker det är så himla mysigt att gå när det är soligt men ändå svalt ute. Igår när jag var ute och gick så gick jag i drygt en timme, upp för "mördarbacken" osv och det var inte ens jobbigt?! När jag och Fredde varit ute och gått där tidigare då har jag flåsat som en gris halvvägs upp. Skönt att det börjar gå lättare igen. Måste ju ha kondis i februari då en liten bebis väntas anlända om allt går som det ska * pepparpeppar *! :) De flesta vet ju det redan via Facebook men ifall det är någon som inte har facebook/inte sett så vet ni nu att på Tingsholmsvägen 54 kommer det höras små barnfossingar inom kort. MYS! :)
Jag tror att jag mer och mer börjar komma fram till vad jag borde läsa till. Jag älskar hösten, och har nog ändå alltid gjort det mer eller mindre då det är på hösten allt återgår till det normala. Skolorna börjar igen och man börjar få rutiner. Tyvärr får man ju inte det där speciella med hösten när skolan börjar jämt, man kan ju inte gå skola hela livet! Det blir väldigt dyrt i längden. Därför borde jag nog satsa på att bli lärare av någon form. Men vilken ålder?? Vet ju vilka ämnen jag gillar (svenska & engelska) men förmodligen finns det sådana lärare i överflöd. :/ Det som skulle vara klockrent är ju om man skulle ha utbildning för att jobba med barn 1-18-19 år. Alltså förskolan till gymnasiet, och bara kunna välja och veta att man har möjlighet att arbeta med alla åldrar bara man lyckas få sig en tjänst.
Jaja. Förhoppningsvis har jag några månader (över 1 år?) på mig att fundera. Jag hoppas verkligen att bebisen kommer ut frisk och kry i februari. Det ger mig både tid att fundera hur jag ska göra samtidigt som det såklart är något vi vill av hela våra hjärtan! Det är ju ändå vårat barn. :)
Annars så börjar jag komma igång med mina promenader igen i takt med att hösten kommer insmygandes. Tycker det är så himla mysigt att gå när det är soligt men ändå svalt ute. Igår när jag var ute och gick så gick jag i drygt en timme, upp för "mördarbacken" osv och det var inte ens jobbigt?! När jag och Fredde varit ute och gått där tidigare då har jag flåsat som en gris halvvägs upp. Skönt att det börjar gå lättare igen. Måste ju ha kondis i februari då en liten bebis väntas anlända om allt går som det ska * pepparpeppar *! :) De flesta vet ju det redan via Facebook men ifall det är någon som inte har facebook/inte sett så vet ni nu att på Tingsholmsvägen 54 kommer det höras små barnfossingar inom kort. MYS! :)
Jag tror att jag mer och mer börjar komma fram till vad jag borde läsa till. Jag älskar hösten, och har nog ändå alltid gjort det mer eller mindre då det är på hösten allt återgår till det normala. Skolorna börjar igen och man börjar få rutiner. Tyvärr får man ju inte det där speciella med hösten när skolan börjar jämt, man kan ju inte gå skola hela livet! Det blir väldigt dyrt i längden. Därför borde jag nog satsa på att bli lärare av någon form. Men vilken ålder?? Vet ju vilka ämnen jag gillar (svenska & engelska) men förmodligen finns det sådana lärare i överflöd. :/ Det som skulle vara klockrent är ju om man skulle ha utbildning för att jobba med barn 1-18-19 år. Alltså förskolan till gymnasiet, och bara kunna välja och veta att man har möjlighet att arbeta med alla åldrar bara man lyckas få sig en tjänst.
Jaja. Förhoppningsvis har jag några månader (över 1 år?) på mig att fundera. Jag hoppas verkligen att bebisen kommer ut frisk och kry i februari. Det ger mig både tid att fundera hur jag ska göra samtidigt som det såklart är något vi vill av hela våra hjärtan! Det är ju ändå vårat barn. :)
Kommentarer
Trackback
